Allt fler barn och ungdomar spelar handboll i Höör.
Sedan 2012 har antalet aktiva nästan fördubblats; från 250 till 450.
- Det är mycket glädjande siffror som är resultatet dels av elitlagets framfart, men även H65-modellen som syftar till att ta till vara på de krafter som finns på bästa tänkbara sätt, säger Åsa Berling, ordförande i H65 Höör.
2011 gjorde H65 Höör sin första säsong i Elitserien. Laget lyckades kvala sig kvar och belönades samtidigt med en Europacupplats.
Resten är historia.
Två Europacupfinaler, varv en seger.
En serieseger, två SM-finaler, varav en seger.
Ett 70-tal europeiska matcher har spelats vilket gjort H65 Höör till ett attraktivt val för unga spelare som siktar på eliten.
Och inte minst har alla framgångar lett till ett enormt stort lokalt engagemang och satt orten Höör på kartan.
I skrivande stund leder H65 SHE med 21 segrar på 21 matcher och jagar ett nytt SM-guld.
Damlagets stora framgångar har till anmärkningsvärt hög grad byggts på spelare från de egna leden. Inte minst med 96-kullen med spelare som Anna Johansson och Emma Rask (plus flera till, bland andra Julia Sandell, Hanna Blomstrand och Hanna Åkesson). Även vår målvakt Jannike Wiberg är en Höörprodukt och underifrån har spelare som exempelvis Ida Gullberg och Hedda Källström fyllt på.
Att H65 i en så liten ort som Höör, med knappt 16000 invånare i kommunen, lyckats etablera sig i Sverigeeliten och knackar på Europaelitens dörr har gett flera positiva effekter.
En av dessa är att fler unga väljer att börja spela handboll. Fler flickor stannar längre i föreningen. Fler människor får en del av sin samhällsfostran i H65 Höör. Kanske är det, när allt kommer till kritan, den största vinsten av dem alla.
- 2012 upprättades en femårsvision, säger Åsa Berling.
- Den gick ut på att öka antalet tjejer från 250 till 450 och det har vi klarat. Naturligtvis är det till stora delar en direkt effekt av elitlagets framgångar och medföljande uppmärksamhet. Våra elittjejer är dessutom väldigt ödmjuka, jordnära och tillgängliga för våra ungdomar.
Åsa Berling lyfter fram H65-modellen som en annan framgångsfaktor i sammanhanget.
- H65-modellen syftar till att ta till vara på de krafter som finns på bästa tänkbara sätt. Vi vill att våra medlemmar ska engagera sig som ledare, domare, styrelseledamöter eller någonting annat och handplockar de resurser som finns för att engagera i största möjliga mån. H65 beskrivs ofta av spelare som "en enda stor familj" och det är en väldigt fin komplimang att få. Den andan ska vi fortsätta att bygga vidare på för i Höör har vi väldigt annorlunda förutsättningar jämfört med i större städer.
Vilka utmaningar står klubben nu inför?
- Vi vill få fler pojkar att börja spela handboll naturligtvis - och att våra ledare ska vara fortsatt välutbildade. Dessutom vill vi kunna ge alla ungdomar fortsatta möjligheter att utöva handboll till så stor grad som möjligt. Vi är redan idag på gränsen av vad vi kan hantera med rådande hallsituation - samtidigt växer Höör som samhälle då det planeras både för fler bostäder och skolor. Det vore synd att tvingas säga nej till ungdomar som vill träna handboll.
