Inför 351 åskådare i Sporthallen besegrade H65 Höör Kristianstad HK med 36-29. Därmed växlade laget åter in på segerspåret efter snedskära i Boden.

Första halvlek var länge jämn, men ett lite ryck i slutet av densamma och ytterligare et i början av den andra sate H65 i förarsätet. Gästerna gnetade på och försökte med flitigt 7-6-spel att luckra upp H65:s försvar, men hemmalaget hade bra kontroll på grejerna mest hela vägen.

Josefine Hultberg Dahlgren stod 60 minuter och svarade för et strongt arbete i holken och bevisade verkligen att Höör har ett starkt målvaktspar.

I försvaret gjorde som vanligt Ebbe Leo ett stort arbete - även om det verkligen i det sammanhanget är ett starkt kollektiv som får det att fungera.

Framåt var det mycket fart och tryckspel som fick fin utdelning. Inte minst straffade gästernas 7-6-spel av flera bollar i tom kasse.

Cassandra Tollbring gjorde åtta mål och bjöd på delikatesser från både sjumeterslinjen och nio meterspositionen. 

En annan spelare som stack ut var Elsa Åsberg vars formkurva pekar spikrakt uppåt. Åtta mål denna dag och mycket handlar naturligtvis om att hon fått hålla sig frisk.

Även Emma Nuhanovic tog ett steg i rätt riktning med et ål och nyttig speltid. Och vad ska man säga om Ebba Olsson? Löddetjejen som fortsätter att imponera så oerhört. Fem mål denna gång. Guldstjärna även till Smilla Lilja, som visade power som tvåvägsspelare. Se på bilden bara!

Extra glädjande var det dessutom att se gamla H65-profiler på plats på läktaren. Ola Månsson hejade fram sitt gamla lag tillsammans med Johanna Östblom och Sofia Hvenfelt. Ett extra varmt ”lycka till” skickar vi till Sofia som just nu väntar sitt första barn.

Nu väntar ett landslagsuppehåll innan serien startar åter den 17 december med bortamatch Kungälv. Sedan tar vi emot Aranäs den 22 december innan vi tar julledig. Väl mött då!

Foto: MN Photo.

H65 Höör körde över Sävehof utan Vilma Pettersson.
De drog ner byxorna på Önnered i cupen och har toppchans på Final4.
Och följde upp med att mangla Skuru på bortaplan utan Alva Söderbom.
Christian Håkansson och Johan Nilsson Sandgren har fått en fin start på tränarjobbet i H65 Höör.

H65 Höör går starkt för dagen. Skuru besegrades med 29-23 i helgen.
Tränare Christian Håkansson summerar:
– För det första gjorde vi ingen kanonmatch, men vi orkade ladda om efter urladdningen i onsdags i cupen.
– Sedan är vi inne i ett väldigt bra flow. Vi vägrade att vika oss och visste att det skulle bli tufft i Stockholm. Det visade på karaktär i laget att göra den insatsen.
Främst är det starkt försvars- och målvaktsspel som grundlagt segrarna.
– Det är absolut det som gjort att vi kunnat leverera: att vi fått ihop det bakåt. Gruppen har nog insett att vi måste svina på lite mer generellt. Den känslan har infunnit sig nu samtidigt som anfallsspelet också flyter på ganska bra.

Håkansson tillägger:
– Det var väldigt tydligt att Skuru ville smälla på centralt mot Tollbring. Då öppnar det upp sig för andra och nu tog många chansen.
– Sedan är "Cassie" viktig i mycket; hur hon drar på sig uppmärksamhet och när hon nu går för det själv lite oftare är hon överlägsen i Handbollsligan.
Går hon verkligen oftare för egna avslut nu?
– Ja, det tycker jag absolut. Även om hon är en lirare som vill sätta anda i lägen. Nu är hon riktig bra och viktig för laget även för träningarna - hon har tagit en stor roll även i det sammanhanget. Hon pratar mycket med de andra och stöttar medspelarna föredömligt.

Sävehofmatchen och segern där var betydelsefull på man sätt.
– Där gick vi ihop som grupp och det var uttalat: nu måste vi bli mycket tuffare. Alla var ense om att vi behövde tuffa till oss för att kunna bli ett topp 4-lag. När vi fick det lyftet genom segern har vi kunna rida vidare på den vågen. Det hoppas jag att vi kan fortsätta göra.

Mot Önnered i cupkvartsfinal ett saknades vadskadade Wilma Pettersson, en sjuk Tilda Winberg och en handskadad Alva Söderbom. Ändå blev det seger med sju (!) bollar – 30-23 - för H65.
Hur stark var den insatsen?
– Fantastiskt stark! Vi skule bara hämta hem ett vettigt resultat för att det skulle leva inför returen på hemmaplan. Förstalinan, där Ebba Olsson fick spela nästan non-stop på högerio, fick matchas stenhårt.
Ni förlorade med fem bollar i ligan mot just Önnered några veckor tidigare?
– Jo, men jag kan tycka att 28-33-förlusen i då inte speglade insatsen.
Returen mot Önnered spelas hemma i Höör på söndag.
– Önnered är ett bra lag så mötet lever absolut, men vi har jäkligt bra förutsättningar för att ro hem en Final 4-plats.

Alva Söderbom fick en elak skada på sista träningen innan cupmatchen mot Önnered.
– Hon har fått två frakturer i handen och ska till handkirurgen under måndagen. Efter det får vi svar om hur allvarlig skadan är, men de troliga är att hon får gå med gips i ett antal veckor.
Vad är det för status på Wilma Petterssons "Gubbavad?"
– Hon spelar inte innan uppehållet och kanske inte innan jul.

En pjäs som däremot är på väg in i laget igen efter sin korsbandsskada är Emma Nuhanovic.
– Hon har gårt full och är spelklar. Vi hoppas på comeback på torsdag hemma mot Skövde.
Hur ser du på möjligheten att coacha Tollbring och Nuhanovic på banan samtidigt?
– Jag har stora förhoppningar med två bra spelare samtidigt. Dagens handboll går ju ut på att man kan skifta positioner ofta och då är det djäkligt bra att ha två som är stabila på mittnio och vänsternio. Emma ska dock matchas igång försiktigt. Vi får se på andra sidan julen när hon spelat sig i form hur det blir.

H65:s matchschema:
Skövde hemma i Handbollsligan torsdag 30 oktober kl 19.
Önnered hemma i Cupkvarten söndag 2 november kl 15.
Boden borta i Handbollsligan onsdag 5 november kl 19.

Under måndagskvällen tog H65:s säsong slut.

22-26 på hemmaplan mot Sävehof innebar förlust med 1-3 i matcher i semifinalserien.

För Ola Månsson blev det sista framträdandet i H65:s färger.

– När förlusten lagt sig kan jag se tillbaka på en tid som varit extremt betydelsefull för både mig och min familj, säger Månsson.

Själva matchen fanns det en del saker att anmärka på. I slutändan var ändå Sävehof ett bättre lag och vann rättvist.

Ola Månsson tittar tillbaka på säsongen som helhet:

– Vi bestämde oss redan i juli månad 2024 att vi skulle gå för SM-guld. Det har vi gjort fram tills nu. Från början var vi det fjärde bästa laget och i cupen tog vi oss förbi både Skuru och Önnered för att ta en av två titlar denna säsong. Helt uppenbart är Sävehof dock fortfarande är bättre än oss.

En del motgångar har kantat vägen under säsongen.

– Vi har haft saker att jobba med under säsongen. Som kantspelet och målvaktsspelet. Vi fick rätt på det. Sedan fick vi stora problem med att vinna matcher när Emma Nuhanovic blev korsbandsskadad. Mycket av spelet var byggt kring henne. I samma veva försvann Emma Jönsson ett tag. Ofelia Shoai Hallbergs skada var också oturlig; dels för att det är en så bra spelare men också för att den kom så sent under säsongen. Vi hade tre treor som var fullt samspelta; nu gick vi in i slutspelet med bara två och även om de gjorde det mycket bra så blev belastningen väldigt hård.

Är säsongen godkänd?

– Det får andra bedöma. En tredjeplats, ett cupguld och ett hyfsat Europaspel är facit.

–  Vi får dock inte glömma att det finns andra saker som är värda någonting; flera spelare har tagit enorma steg i sin utveckling. Spelare som Johanna Östblom, Agnes Åseskog, Emma Jönsson, Ofelia Shoai Hallberg, Ebba Leo och några till. H65:s koncept handlar om att göra spelarna bättre och det har vi lyckats med. Ska jag vara riktigt ärlig är jag sjukt besviken på att vi inte tar ett SM-guld - sedan är frågan om det är en realistisk kravbild som vi hade.

Få tyckte att det var realistiskt?

– Nej, man jag tyckte ju det från början och tyckte även det med 20 minuter kvar av match fyra i semifinalen. Nivån finns där, men vi lyckades inte få fram den i de avgörande matcherna.

Vad lämnar du Höör med för känslor efter nio säsonger?

– Jag kommer mest fundera på vad jag kunde ha gjort annorlunda mot Sävehof. Men när förlusten lagt sig kan jag se tillbaka på en tid som varit extremt betydelsefull för både mig och min familj.

– Här har jag lagt min tid och kraft. Allt i vårat familjeliv har kretsat kring min handboll i Höör. De förutsättningarna som jag fått i Höör har passat mig väldigt bra. Som tränare handlar mycket om att vara på rätt ställe Höör har varit perfekt. Jag är tacksam och glad för den tiden och kommer alltid att vara det.

Foto: MN Photo